Man har vissa olika uttryck för sig ibland. Ett som jag lagt mig till med är “förfall, förfall”. Ytterst passande emellanåt, speciellt med en bumdurk i huset. Passar även in på mitt bloggande för tillfället. En veckas stiltje… vad ska man säga? Just det: förfall, förfall.

Eller att man har viktigare saker för sig?

Andra uttryck, som “det är det här med…” och “det är mycket nu” och “gå och skota” kan jag tacka mina kära vänner för, men varifrån kommer förfallet? Det undrar jag.

Detta är för övrigt ett typiskt “nu har jag inte bloggat på en vecka”-inlägg, därav de djupa funderingarna.
Det är också ett “jag kommer inte blogga på ytterligare nästan en vecka”-inlägg. Diverse fullt-uppor på gång. En helg med fantastiska bönehjältar i Västergötland bland annat! I detta fall: Inte förfall, förfall.